Det är som svävande mjölk där ute.
Regn är underskattat av de flesta jag känner på dessa breddgrader. Få känner regnets livgivande krafter. Istället oroar de sig över blöta persedlar, stripiga frisyrer och våtkalla fossingar.
Vad vore vi utan de strilande, duggande, skvalpande regndropparna? Ingenting.
Men dimman. Den har säkert sin funktion för kretsloppen på jorden. Fuktar träden. Softar gräset. Smeker gruset. Men den är så himla vit. Vit, vit, vit och nästan ogenomtränglig.
Det bästa med dimman är gatlyktornas sken. De får en magisk lyster. Det är som om det göms en skir hemlighet var femtionde meter som lyktorna försöker varsla om.
En annan trevlig sak med dimman är att den påminner om Sherlock Holmes. Footsteps in the fog. Baskervilles hund. Längesedan jag läste om honom nu. Mest blivit Skörlock på holmen och Våttson i Barna Hedenhös som småttingarna älskar.
En tredje bra sak med dimman är att den faktiskt lättar. Åtminstone har den gjort det hitills i mitt liv. Det är så rasande symboliskt. "Äntligen kan vi se klart igen". Tänk om det vore så också i politiken.
Se där. Tre goda saker kröp fram med den illvita siktgrumlaren. Men den får gärna, gärna skingras innan jag ger mig ut i de sista skälvningarna av oktober.
onsdag 29 oktober 2008
måndag 27 oktober 2008
Nya vindar i Finland
Vårt östra grannland har haft kommunval i helgen - ett val som resulterat i en hel del förändringar i de politiska styrkeförhållandena. Du kan läsa en sammanställning av valresultatet här.
Det finländska valsystemet skiljer sig från det svenska genom att man röstar i första hand på person, och om denna person inte kommer in tillfaller rösten partiet så att en annan person kan bli invald. Det finns sedan länge tre dominerande partier; Centern, som har statsministerposten, samlingspartiet (liknande moderaterna) som regerar ihop med bl a centern och socialdemokraterna som nu är i opposition. Alla dessa byts om att regera med varandra och har oftast mellan 20 och 25 procent vardera av rösterna.
De stora segrarna i valet är de populistiska partiet Sannfinländarna, med röstmagneten Timo Soini i Eso kommun nära Helsingfors. Partiet, som anklagas av de andra för att röstfiska i främlingsfientliga vatten, ökade från ca en enda procent i förra kommunvalet till 5,4 procent. Så har då Finland liksom många andra europeiska länder (t ex Danmark och Norge) fått ett växande högerpopulistiskt parti.
Bland de stora partierna gick samlingspartiet fram något och kan nu stoltsera med att vara största parti. Socialdemokraterna förlorade sin position som nummer ett och centern rasade ned till tredje plats och klarade nätt och jämnt tjugoprocentsstrecket. En besvärlig sits för centerns statsminister Matti Vanhanen som nu lett partiet i upprepade förlustval. Centern förlorade mest i sina starka fästen Lappland där man minskade från 45 till 37 procent och Uleåborg där det gick nedåt till 41 procent av rösterna.
De gröna fortsätter att öka sin styrka, inte minst i Helsingfors där man gick om socialdemokraterna och blev näst största parti med över 23 procent av rösterna. Totalt i landet gick de gröna om vänsterförbundet som fjärde största parti.
Partiet för de svenskspråkiga, svenska folkpartiet, hade det tufft och landade på en halv procents minskning till 4,7 procent. Men fortfarande har partiet mellan 50 och 90 procent i ett antal svenskspråkiga kustkommuner.
Kommuvalet har ingen direkt inverkan på regeringssammansättningen, men Vanhanen lär nu få det svettigare i samverkan med Jyrki Katainens nykaxiga samlingspartister.
Det finländska valsystemet skiljer sig från det svenska genom att man röstar i första hand på person, och om denna person inte kommer in tillfaller rösten partiet så att en annan person kan bli invald. Det finns sedan länge tre dominerande partier; Centern, som har statsministerposten, samlingspartiet (liknande moderaterna) som regerar ihop med bl a centern och socialdemokraterna som nu är i opposition. Alla dessa byts om att regera med varandra och har oftast mellan 20 och 25 procent vardera av rösterna.
De stora segrarna i valet är de populistiska partiet Sannfinländarna, med röstmagneten Timo Soini i Eso kommun nära Helsingfors. Partiet, som anklagas av de andra för att röstfiska i främlingsfientliga vatten, ökade från ca en enda procent i förra kommunvalet till 5,4 procent. Så har då Finland liksom många andra europeiska länder (t ex Danmark och Norge) fått ett växande högerpopulistiskt parti.
Bland de stora partierna gick samlingspartiet fram något och kan nu stoltsera med att vara största parti. Socialdemokraterna förlorade sin position som nummer ett och centern rasade ned till tredje plats och klarade nätt och jämnt tjugoprocentsstrecket. En besvärlig sits för centerns statsminister Matti Vanhanen som nu lett partiet i upprepade förlustval. Centern förlorade mest i sina starka fästen Lappland där man minskade från 45 till 37 procent och Uleåborg där det gick nedåt till 41 procent av rösterna.
De gröna fortsätter att öka sin styrka, inte minst i Helsingfors där man gick om socialdemokraterna och blev näst största parti med över 23 procent av rösterna. Totalt i landet gick de gröna om vänsterförbundet som fjärde största parti.
Partiet för de svenskspråkiga, svenska folkpartiet, hade det tufft och landade på en halv procents minskning till 4,7 procent. Men fortfarande har partiet mellan 50 och 90 procent i ett antal svenskspråkiga kustkommuner.
Kommuvalet har ingen direkt inverkan på regeringssammansättningen, men Vanhanen lär nu få det svettigare i samverkan med Jyrki Katainens nykaxiga samlingspartister.
söndag 26 oktober 2008
Kvällens Zlatan
Svar på frågan: Vad ska du inte säga till dina lagkamrater i Ajax när du träffar dom för första gången?
"I am Zlatan, who the hell are you?"
"I am Zlatan, who the hell are you?"
Ljuvliga kval
Brommapojkarna, Europas största fotbollsklubb, trillade ju ut ur allsvenskan förra året efter att ha varit där första gången och nosat på hetluften. Det blev en tät historia där Trelleborg tog hem spelet trots att BP spöade djurgårdarna både i premiären och säsongsavslutningen och därmed styrde vart det allsvenska guldet till slut skulle hamna. I Götet...
I år fanns det både högt ställda förväntingar ocb många frågetecken för rödsvarta BP, nu åter i superettan. Klubbledningen låg ganska lågt och satte upp målet "top 5". Tränaren Kim Bergstrand kom med nya idéer och en 4-2-3-1-uppställning. På försäsongen vann BP över AIK från förtorten Solna for the first time ever. Men sen började problemen...
Vi som följer BP nära var inte så oroliga trots att en rad meriterade spelare med Guterstam och Poppen som klaraste namn försvunnit. Det finns ju så många bra spelare. Men så blev både den geniala speluppläggaren Imad Chhadeh och anfallsdynamon Micke Nilsson långtidsskadade. Albin Ekdahl drog till Juventus och snart drabbades även spelmotorn Philip Haglund av en svår skada.
På de sex inledande matcherna hade BP inte en enda seger. Skulle vi rasa rakt igenom till en träskigare division? Våren 2008 var en sann prövning för alla med klappande BP-hjärtan.
Så kom hösten, och senhösten, och de rödsvarta kämparna hade äntligen hittat melodin. Världens bästa fotbollsskola hade producerat nya spelfärdiga talanger i form av bröderna Albornoz. Nordfeldt började agera vägg i målet. Youssef lekte på kanten. Runnemo och Hagernäs började trycka in bollarna. Och Haglund kom tillbaka.
I går var det sista chansen. Assyriska och Häcken hade fördel och kunde hålla undan vid segrar. BP hade vilt fajtande Degerfors, påhejade av självaste Ralf Edström, som gäster på Grimsta. Och det började tufft. Plupp, plupp, så hade Assyriska och Häcken tagit ledningen i sina matcher samtidigt som BP inte hittade spelet. Urk!
Men så slog kapten Jon en av sina många fin-fina frisparkar och fram kommer Hagernäs från ingenting och tjoffar in ett ledningsmål. Hoppet tänds...Och efter paus nervar lokalkonkurrenterna Assyriska ihop i Södertälje mot härliga Ängelholm som både kvitterar och gör segermål. Hagernäs fixar 2-0 till BP av bara farten och spelkommentatorn rusar ner till sidlinjen och börjar vråla i mikrofonen att "nu är det kval".
Och så blir det. Ett nytt allsvenskt kval för BP! Troligtvis mot bohuslänska Ljungskile. Ljuva minnen från 2006 tränger sig på, när vi mötte ett annat allsvenskt västkustlag (Häcken) i kvalet och vann med 2 gånger 2-1. Nu gäller det att våga språnget!
I år fanns det både högt ställda förväntingar ocb många frågetecken för rödsvarta BP, nu åter i superettan. Klubbledningen låg ganska lågt och satte upp målet "top 5". Tränaren Kim Bergstrand kom med nya idéer och en 4-2-3-1-uppställning. På försäsongen vann BP över AIK från förtorten Solna for the first time ever. Men sen började problemen...
Vi som följer BP nära var inte så oroliga trots att en rad meriterade spelare med Guterstam och Poppen som klaraste namn försvunnit. Det finns ju så många bra spelare. Men så blev både den geniala speluppläggaren Imad Chhadeh och anfallsdynamon Micke Nilsson långtidsskadade. Albin Ekdahl drog till Juventus och snart drabbades även spelmotorn Philip Haglund av en svår skada.
På de sex inledande matcherna hade BP inte en enda seger. Skulle vi rasa rakt igenom till en träskigare division? Våren 2008 var en sann prövning för alla med klappande BP-hjärtan.
Så kom hösten, och senhösten, och de rödsvarta kämparna hade äntligen hittat melodin. Världens bästa fotbollsskola hade producerat nya spelfärdiga talanger i form av bröderna Albornoz. Nordfeldt började agera vägg i målet. Youssef lekte på kanten. Runnemo och Hagernäs började trycka in bollarna. Och Haglund kom tillbaka.
I går var det sista chansen. Assyriska och Häcken hade fördel och kunde hålla undan vid segrar. BP hade vilt fajtande Degerfors, påhejade av självaste Ralf Edström, som gäster på Grimsta. Och det började tufft. Plupp, plupp, så hade Assyriska och Häcken tagit ledningen i sina matcher samtidigt som BP inte hittade spelet. Urk!
Men så slog kapten Jon en av sina många fin-fina frisparkar och fram kommer Hagernäs från ingenting och tjoffar in ett ledningsmål. Hoppet tänds...Och efter paus nervar lokalkonkurrenterna Assyriska ihop i Södertälje mot härliga Ängelholm som både kvitterar och gör segermål. Hagernäs fixar 2-0 till BP av bara farten och spelkommentatorn rusar ner till sidlinjen och börjar vråla i mikrofonen att "nu är det kval".
Och så blir det. Ett nytt allsvenskt kval för BP! Troligtvis mot bohuslänska Ljungskile. Ljuva minnen från 2006 tränger sig på, när vi mötte ett annat allsvenskt västkustlag (Häcken) i kvalet och vann med 2 gånger 2-1. Nu gäller det att våga språnget!
fredag 24 oktober 2008
Bidrag från alliansregeringen
Alliansregeringen brukar då och då angripa den lojala oppostionen för att vara inriktade på mera bidrag i varje läge. Men man är inte så dåliga själva. Här är några av de senaste bidragen regeringen processat fram:
- 169 miljoner kronor till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas
- 45 miljoner kronor till Boverket och Länsstyrelserna för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv
- 45 miljoner kronor för forskning om mäns våld mot kvinnor via Brottsoffermyndigheten
- 30 miljoner till Socialstyrelsen för mera tillsyn av hälso- och sjukvården
- 10 miljoner kronor för extra tillsyn av barn- och ungdomsvården
- 52 miljoner kronor till polisorganisationen och Åklagarmyndigheten för att förstärka de operativa insatserna och för att utöka metod- och kompetensutvecklingen när det gäller prostitution
- 20 miljoner kronor för ökade viltskadeersättningar
- 600 miljoner kronor under tre år för att höja förskolepersonalens pedagogiska kompetens
- 2,7 miljarder under tre år för att förbättra för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning
- 1,8 miljarder extra under tre år för mera yrkesutbildning
Detta är bara ett axplock av alliansregeringens nya utgifter som tillkännagivits under september och oktober. Utgifter som betalas av oss alla skattebetalare.
Många angelägna områden, onekligen. Det finns också ett antal skattesänkningar, jodå. Men man kan inte med bästa vilja i världen spåra någon febril verksamhet för att hålla igen de statliga utgifterna i regeringens egen beskrivning av verksamheten.
Bidrag till folkbildningen
Om två år kan han vara Sveriges finansminister. Och han förekommer flitigt i egenhändigt utlagda videosnuttar på YouTube.
Lyssna på Thomas Östros pedagogiska framställning om vår klimat- och energipolitik.
Lyssna på Thomas Östros pedagogiska framställning om vår klimat- och energipolitik.
tisdag 21 oktober 2008
Kvällens Tage
Något som jag uppskattar hos småbarn är att de inte går runt och visar fotografier på sina föräldrar.
Lyssna på Louise
Jag vet inte om du brukar lyssna på knattetimmen i P4 på måndagar. Det kanske man inte ägnar sig åt om man inte är småbarnsförälder.
Om du inte har gjort det, är det ett tillfälle att upptäcka den kloka, kunniga och rättframma Louise Hallin - barnmorska, sjuksköterska och psykoterapeut. Hon grundade dessutom Sveriges första privata mödravårdscentral Munkbrons MVC 1985.
Louise säger sanningar som inte ett dugg anpassar sig till de rådande trenderna i samhället. Hon utgår helt från barnet och barnets behov.
Föräldrar som vill ha metoder för att barnen snabbt ska sova för sig själva får veta att nu är det faktiskt barnen som behöver trygghet, inte föräldrarna maximalt med egen tid. Hon betonar mammans betydelse under barnets första tid här i livet. Mamman ska gärna amma barnet i flera år! Hon uppmanar stressade småbarnföräldrar att släppa på prestigen och söka hjälp från släkt och vänner.
Detta passar ju förstås inte in i ett 2000-talsinstitutionaliserat genusmedvetet samhälle. Men Louises röst får ännu fortsätta höras i både radio och TV.
Om du inte har gjort det, är det ett tillfälle att upptäcka den kloka, kunniga och rättframma Louise Hallin - barnmorska, sjuksköterska och psykoterapeut. Hon grundade dessutom Sveriges första privata mödravårdscentral Munkbrons MVC 1985.
Louise säger sanningar som inte ett dugg anpassar sig till de rådande trenderna i samhället. Hon utgår helt från barnet och barnets behov.
Föräldrar som vill ha metoder för att barnen snabbt ska sova för sig själva får veta att nu är det faktiskt barnen som behöver trygghet, inte föräldrarna maximalt med egen tid. Hon betonar mammans betydelse under barnets första tid här i livet. Mamman ska gärna amma barnet i flera år! Hon uppmanar stressade småbarnföräldrar att släppa på prestigen och söka hjälp från släkt och vänner.
Detta passar ju förstås inte in i ett 2000-talsinstitutionaliserat genusmedvetet samhälle. Men Louises röst får ännu fortsätta höras i både radio och TV.
lördag 18 oktober 2008
Svenska pärlor
Trots att en mild oktobersnuva lyckats kapsla in innersidan av pallet så att jag kände mig som E.T. ser ut, lyckades jag kravla mig upp på mörka fredagsmorgon för att fullgöra dagens pensum. Tur det.
Morgonresan gick till Sveriges mitt, Östersund, där jag haft nöjet att tillbringa många projektdagar. Bara den korta resan från flygplatsen på Frösön var värd all möda. Luften var så klar att man kunde ta på syremolekylerna, träden hade hejdlös färgkonsert och anblicken av den stolta innerstaden som klättrar upp från Storsjöns strand är helt enkelt magnifik.
Jämtarna är så vänliga och okrångliga och samtidigt så stolta och genuina. Dialekten smeker trumhinnorna som kinesiskt siden. Och själen taggar ner bara efter en kvart i denna pittoreska residensstad.
På eftermiddagen tillbaka i städernas stad, och till den vackraste byggnaden i världen. Stockholms Stadshus, Ragnar Östbergs mästerverk. Det var en kollega från mitt politiska liv som blivit borgarråd efter förra valet och firades för att hon blivit lika gammal som jag med mottagning i Prinsens galleri.
Jag har ju jobbat i Stadshuset i två omgångar, sammanlagt sju härliga år. Fyra av dem som folkvald i Rådssalen med makten över stockholmarnas surt förvärvade skattepengar.
Vilken känsla att åter gå upp för trappan till de hundrades valv, förbi kopparboken, och träda in i galleriet där Prins Eugens målningar på väggen fortfarande matchar vad man ser när man tittar ut genom fönstren över Riddarfjärden.
Stå i hyllningskön och småprata med två tidigare finansborgarråd och ett nuvarande. Knapra på en tårtbit. Insupa den småmagiska Stadshusatmosfären. Sämre kan man ha det en snuvig höstfredag.
Stockholms Stadshus och Östersund - två ljuvliga svenska pärlor.
Morgonresan gick till Sveriges mitt, Östersund, där jag haft nöjet att tillbringa många projektdagar. Bara den korta resan från flygplatsen på Frösön var värd all möda. Luften var så klar att man kunde ta på syremolekylerna, träden hade hejdlös färgkonsert och anblicken av den stolta innerstaden som klättrar upp från Storsjöns strand är helt enkelt magnifik.
Jämtarna är så vänliga och okrångliga och samtidigt så stolta och genuina. Dialekten smeker trumhinnorna som kinesiskt siden. Och själen taggar ner bara efter en kvart i denna pittoreska residensstad.
På eftermiddagen tillbaka i städernas stad, och till den vackraste byggnaden i världen. Stockholms Stadshus, Ragnar Östbergs mästerverk. Det var en kollega från mitt politiska liv som blivit borgarråd efter förra valet och firades för att hon blivit lika gammal som jag med mottagning i Prinsens galleri.
Jag har ju jobbat i Stadshuset i två omgångar, sammanlagt sju härliga år. Fyra av dem som folkvald i Rådssalen med makten över stockholmarnas surt förvärvade skattepengar.
Vilken känsla att åter gå upp för trappan till de hundrades valv, förbi kopparboken, och träda in i galleriet där Prins Eugens målningar på väggen fortfarande matchar vad man ser när man tittar ut genom fönstren över Riddarfjärden.
Stå i hyllningskön och småprata med två tidigare finansborgarråd och ett nuvarande. Knapra på en tårtbit. Insupa den småmagiska Stadshusatmosfären. Sämre kan man ha det en snuvig höstfredag.
Stockholms Stadshus och Östersund - två ljuvliga svenska pärlor.
fredag 17 oktober 2008
Euron nästan tio kronor
Den svenska kronan faller och det rejält. Euron är nu bara några ören ifrån att spränga tiokronorsgränsen. Den amerikanska dollarn som i våras dök under sex kronor svingar nu snart sig upp på sju och femtio.
Detta trots att den stolta svenska statsbudgeten går med stora överskott, statsskulden mödosamt pressats ned och vår riksbank agerar tuffa räntehökar. Är det inte konstigt hur himla sårbar en liten valuta kan vara?
Men vi slår ju i alla fall vakt om den svenska kronans självständighet. Ett viktigt historiskt arv...eller?
Kronan är faktiskt inte svensk till ursprunget. Danmark (och därmed även bl a Island ) och Sverige bestämde redan 1873 att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta: kronan. Innan dess hade Sverige riksdaler. Under 1875 anslöt sig även Norge till den skandinaviska myntunionen.
Så vår svenska krona är en frukt av en tidig valutaunion -en liten föregångare till EMU kan man säga. Under 1900-talets första decennier erodade dock detta valutasamarbete och de skandinaviska kronorna skildes åt. Och idag får vi blågulingar betala över 113 svenska kronor för 100 norska sådana och över 130 svenska för 100 danska.
Men vi har ju i alla fall en självständig svensk valutapolitik...eller?
Är det inte så att Sverige rakt upp och ner nu får ansluta sig till vad euroländerna förhandlat fram den 12 oktober? Det är ju tur att det finns några som talar svenska i eurolandet Finland - då kanske vi kan påverka lite, lite grann.
Detta trots att den stolta svenska statsbudgeten går med stora överskott, statsskulden mödosamt pressats ned och vår riksbank agerar tuffa räntehökar. Är det inte konstigt hur himla sårbar en liten valuta kan vara?
Men vi slår ju i alla fall vakt om den svenska kronans självständighet. Ett viktigt historiskt arv...eller?
Kronan är faktiskt inte svensk till ursprunget. Danmark (och därmed även bl a Island ) och Sverige bestämde redan 1873 att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta: kronan. Innan dess hade Sverige riksdaler. Under 1875 anslöt sig även Norge till den skandinaviska myntunionen.
Så vår svenska krona är en frukt av en tidig valutaunion -en liten föregångare till EMU kan man säga. Under 1900-talets första decennier erodade dock detta valutasamarbete och de skandinaviska kronorna skildes åt. Och idag får vi blågulingar betala över 113 svenska kronor för 100 norska sådana och över 130 svenska för 100 danska.
Men vi har ju i alla fall en självständig svensk valutapolitik...eller?
Är det inte så att Sverige rakt upp och ner nu får ansluta sig till vad euroländerna förhandlat fram den 12 oktober? Det är ju tur att det finns några som talar svenska i eurolandet Finland - då kanske vi kan påverka lite, lite grann.
torsdag 16 oktober 2008
Tired vs Tensed
Vaknade mitt i oktobernatten av en efterhängsen hackhosta som inte ville ge sig. Efter att ha snurrat runt i bingen massor av varv som en rastlös chihuahua lufsade jag upp och slog på CNN. Obama och McCain var i full gång i sista TV-debatten inför presidentvalet.
Kandidaterna gav väldigt olika intryck. Obama var cool, orubblig, sävlig och gav ett lite trött intryck - "har vi inte diskuterat detta hundra gånger förut..."? Men har han ett mäkta sött smile och en behaglig, djup röst.
McCain var på krigsstigen - het, ivrig, spänd och nästan lite stirrig, full av attacker på Obamas politik och person. När Obama talade grinade McCain som om han höll på att svälja en stor citron utan att det skulle märkas.
Båda verkar bottna i opinionsläget. Ledaren Obamas strategi var att sitta still i båten, inte reta upp någon, inte hetsa upp sig, inte göra misstag. Han talade till och med väl om Sarah Palin.
McCain som ligger efter ville förändra scenen, slå in kilar i Obamas trovärdighet, visa sig full av energi. Och tog helt avstånd från partipolaren George W Bush.
Sakpolitiskt är det ingen klar favorit för en mittenorienterad svensk. McCain verkar tydligare när det gäller frihandel och friskolor. Obama mer hemtam i miljö- och sjukvårdsfrågor.
Nu tycks vägen ligga öppen för Barack Obama. Han och demokraterna gynnas dessutom av den finansiella krisen. Det som kan ge en turnaround för John McCain kan vara en stor utrikespolitisk kris eller, gud förbjude, the Bubba vote.
Kandidaterna gav väldigt olika intryck. Obama var cool, orubblig, sävlig och gav ett lite trött intryck - "har vi inte diskuterat detta hundra gånger förut..."? Men har han ett mäkta sött smile och en behaglig, djup röst.
McCain var på krigsstigen - het, ivrig, spänd och nästan lite stirrig, full av attacker på Obamas politik och person. När Obama talade grinade McCain som om han höll på att svälja en stor citron utan att det skulle märkas.
Båda verkar bottna i opinionsläget. Ledaren Obamas strategi var att sitta still i båten, inte reta upp någon, inte hetsa upp sig, inte göra misstag. Han talade till och med väl om Sarah Palin.
McCain som ligger efter ville förändra scenen, slå in kilar i Obamas trovärdighet, visa sig full av energi. Och tog helt avstånd från partipolaren George W Bush.
Sakpolitiskt är det ingen klar favorit för en mittenorienterad svensk. McCain verkar tydligare när det gäller frihandel och friskolor. Obama mer hemtam i miljö- och sjukvårdsfrågor.
Nu tycks vägen ligga öppen för Barack Obama. Han och demokraterna gynnas dessutom av den finansiella krisen. Det som kan ge en turnaround för John McCain kan vara en stor utrikespolitisk kris eller, gud förbjude, the Bubba vote.
onsdag 15 oktober 2008
Vems pengar?
Att vara företagare och att vara anställd är att ha helt olika referenser till arbetsmarknaden. Anställningstrygghet och arbetstidsregler är exempelvis två begrepp som inte känns särskilt relevanta för en småföretagare. En annan stor skillnad är att man faktiskt ser hur stora belopp som varje månad rullas in till skatteverket.
Som anställd får man nettolönen på kontot och sedan är det inte så mycket mer med det. Bruttolönen är mest ett akademiskt begrepp, har man hög bruttolön kan man sola sig i glansen på lönebeskedet, men man ser aldrig röken av stålarna.
När vi nu har en alliansregering som ska sätta individen i centrum, premiera ökat ansvarstagande och skapa medvetande om skattefrågorna, vore det inte idé att ändra på just denna skillnad?
Varför inte låta alla löntagare få in hela lönen, inklusive sociala avgifter, på sitt konto? Och sedan, precis som en småföretagare gör, betala in statens beskärda del senast den 12:e i kommande månad?
Onödigt krångel, tycker du kanske. Visst, det kan ju vara lite krångligt att ta hand om sina egna pengar. Det är ju så mycket enklare med att ha en förmyndare som tar hand om saken...
Jag är övertygad om att en sådan förändring skulle skapa en helt ny medvetenhet om de för många ganska abstrakta skattefrågorna, och inte minst bidra till en debatt om vems pengar lönen egentligen är.
Vågar du, Anders Borg?
Som anställd får man nettolönen på kontot och sedan är det inte så mycket mer med det. Bruttolönen är mest ett akademiskt begrepp, har man hög bruttolön kan man sola sig i glansen på lönebeskedet, men man ser aldrig röken av stålarna.
När vi nu har en alliansregering som ska sätta individen i centrum, premiera ökat ansvarstagande och skapa medvetande om skattefrågorna, vore det inte idé att ändra på just denna skillnad?
Varför inte låta alla löntagare få in hela lönen, inklusive sociala avgifter, på sitt konto? Och sedan, precis som en småföretagare gör, betala in statens beskärda del senast den 12:e i kommande månad?
Onödigt krångel, tycker du kanske. Visst, det kan ju vara lite krångligt att ta hand om sina egna pengar. Det är ju så mycket enklare med att ha en förmyndare som tar hand om saken...
Jag är övertygad om att en sådan förändring skulle skapa en helt ny medvetenhet om de för många ganska abstrakta skattefrågorna, och inte minst bidra till en debatt om vems pengar lönen egentligen är.
Vågar du, Anders Borg?
Ett hål i bubblan
Regeringen bjuder in oppostionen att komma med förslag med anledning av den finansiella krisen. Se där, nu tittar de ut...
lördag 11 oktober 2008
Ut ur Rosenbadsbubblan
Det är förvisso inte busenkelt att bilda en allians av fyra politiska partier. Det är sannerligen inte heller något teparty att regera ett land. Men vill man göra detta, så får man ta sig an också det svåra som inte är så lockande. Som inte står i plan A men kan vara rätt ändå.
Hela världen påverkas av en finansiell kris. Banker går under eller förstatligas. Massor av människor förlorar sina jobb. Vissa valutor skakar som tunna aspar i en kraftig höststorm i Bohuslän.
Sverige står denna gång relativt väl rustat, men är inte immunt mot finanssmittan. Riksbanken har deltagit i samordnade aktioner med andra centralbanker för att ingjuta hopp och stabilitet hos marknadsaktörerna. Men vad gör vår regering?
Ja, en sak de inte gör att är vilja föra seriösa samtal med den politiska oppostionen om krisen. Trots att oppositionsledaren föreslagit detta avvisar statsminstern dessa propåer med motiveringen att "samtalen kan utnyttjas för politiska syften". Hu, så hemskt...
Ett argument för att inte samtala med oppostionen har varit att s och mp just nu proklamerat ett långsiktigt samarbete och att det därför inte är trovärdigt att samma partier skulle vilja föra samtal med alliansregeringen. Men hallå! Innebär då alliansbildandet att man aldrig vill föra samtal med de andra partierna för att man bildat en allians? Eller är det bara borgerliga som får alliera sig?
Vi är nog många som röstat på alliansen som ifrågasätter agerandet i centrala frågor. Det räcker inte att stå i Aktuellt och säga att "Det är inte min uppgift att vara nervös". Det räcker inte att hålla ihop koalitionspartierna. Det är inte så himla smart att dissa samarbetspropåer från en opposition som månad efter månad utklassar regeringspartierna i opinionsmätningarna.
Kom ut ur Rosenbadsbubblan, statminister och övriga statsråd.
Hela världen påverkas av en finansiell kris. Banker går under eller förstatligas. Massor av människor förlorar sina jobb. Vissa valutor skakar som tunna aspar i en kraftig höststorm i Bohuslän.
Sverige står denna gång relativt väl rustat, men är inte immunt mot finanssmittan. Riksbanken har deltagit i samordnade aktioner med andra centralbanker för att ingjuta hopp och stabilitet hos marknadsaktörerna. Men vad gör vår regering?
Ja, en sak de inte gör att är vilja föra seriösa samtal med den politiska oppostionen om krisen. Trots att oppositionsledaren föreslagit detta avvisar statsminstern dessa propåer med motiveringen att "samtalen kan utnyttjas för politiska syften". Hu, så hemskt...
Ett argument för att inte samtala med oppostionen har varit att s och mp just nu proklamerat ett långsiktigt samarbete och att det därför inte är trovärdigt att samma partier skulle vilja föra samtal med alliansregeringen. Men hallå! Innebär då alliansbildandet att man aldrig vill föra samtal med de andra partierna för att man bildat en allians? Eller är det bara borgerliga som får alliera sig?
Vi är nog många som röstat på alliansen som ifrågasätter agerandet i centrala frågor. Det räcker inte att stå i Aktuellt och säga att "Det är inte min uppgift att vara nervös". Det räcker inte att hålla ihop koalitionspartierna. Det är inte så himla smart att dissa samarbetspropåer från en opposition som månad efter månad utklassar regeringspartierna i opinionsmätningarna.
Kom ut ur Rosenbadsbubblan, statminister och övriga statsråd.
fredag 10 oktober 2008
En till Hasse
Den stoltaste furan i Flen en
historia har med syrenen
när syrenen har fått
av tallen en kott
får hon konstiga känslor i grenen
historia har med syrenen
när syrenen har fått
av tallen en kott
får hon konstiga känslor i grenen
torsdag 9 oktober 2008
Varken Island eller Norge
Ingen europeisk nation kan helt komma undan svallvågorna av den internationella finansiella krisen. Men länderna har mycket olika förutsättningar att hantera problemen. Se bara på Norden.
Under de senaste åren har de isländska bankerna svept fram som vikingar i flera länder. Men nu stundar sanningens minut. Galopperande inflation och snabbt fallande valuta i kombination med stort budgetunderskott och utlandsskuld gör det extra svårt att hantera banker på ruinens brant.
I Norge har man massor av oljepenger. Sjuksköterskor som åker till Norge och jobbar tjänar grovt jämfört med vad svenska vårdgivare kan erbjuda. Pizzorna är svindyra för en svensk. Och den politiska debatten handlar mycket om hur snabbt man ska sätta sprätt på oljefonden. Fremskrittspartiet, som vill slösa snabbast, drar ifrån i opnionsmätningarna.
Sverige har varken Islands krisekonomi eller Norges oljerikedomar. Men sedan början av 90-talet har svenska finansminstrar från Wibble till Borg satt sunda statsfinanser i högsätet. Med brett parlamentariskt stöd. Och när den nya rödgröna s-mp-alliansen proklamerades igår var just omsorg om statens ekonomi (överskottsmål och utgiftstak) viktiga skäl för att hålla pigga Ohly utanför gemenskapen.
Kan det vara så fint att ordning och reda lönar sig?
Under de senaste åren har de isländska bankerna svept fram som vikingar i flera länder. Men nu stundar sanningens minut. Galopperande inflation och snabbt fallande valuta i kombination med stort budgetunderskott och utlandsskuld gör det extra svårt att hantera banker på ruinens brant.
I Norge har man massor av oljepenger. Sjuksköterskor som åker till Norge och jobbar tjänar grovt jämfört med vad svenska vårdgivare kan erbjuda. Pizzorna är svindyra för en svensk. Och den politiska debatten handlar mycket om hur snabbt man ska sätta sprätt på oljefonden. Fremskrittspartiet, som vill slösa snabbast, drar ifrån i opnionsmätningarna.
Sverige har varken Islands krisekonomi eller Norges oljerikedomar. Men sedan början av 90-talet har svenska finansminstrar från Wibble till Borg satt sunda statsfinanser i högsätet. Med brett parlamentariskt stöd. Och när den nya rödgröna s-mp-alliansen proklamerades igår var just omsorg om statens ekonomi (överskottsmål och utgiftstak) viktiga skäl för att hålla pigga Ohly utanför gemenskapen.
Kan det vara så fint att ordning och reda lönar sig?
tisdag 7 oktober 2008
Småföretagarvardag
Mjuka digitala reggaetoner blåste bort den korta nattsömnen redan 04.00 i går morse. Så dags känner man verkligen att hösten tagit totalkommando - mörkt som i en fondspekulants hjärta.
Några timmar senare var jag framme i Lund, redo för en heldags turnerande i Skåne som visade sig från sin allra brittsommarsoligaste sida. So much för höstkommando.
Dagen bjöd på intervjuer med sju kunniga och dedicerade personer om så skilda frågor som valutasäkring, kvalitetsuppföljning, biljettautomater, ej närvarande chefer och nya dyra läkemedel. Allt detta ska kokas ner i begripliga analyser. Härligt!
En riktigt leveranstät vecka är det i övrigt. Mina kollegor hade två avrapporteringar i går, jag ska nu till Huddinge och presentera en avstämning och i morgon eftermiddag är det dags för nästa. Det gäller att inte klippa tånaglarna i onödan.
Räknar med att hinna hem till Kastanjegården i tid för middag idag i alla fall. Och läsa lite sagor. Om jag får tippa blir det nog Nalle Puh och "Alla våra sinnen". Jag brukar utnämnas till Puh av småttingarna, undrar varför, jag äter ju inte honing...
Några timmar senare var jag framme i Lund, redo för en heldags turnerande i Skåne som visade sig från sin allra brittsommarsoligaste sida. So much för höstkommando.
Dagen bjöd på intervjuer med sju kunniga och dedicerade personer om så skilda frågor som valutasäkring, kvalitetsuppföljning, biljettautomater, ej närvarande chefer och nya dyra läkemedel. Allt detta ska kokas ner i begripliga analyser. Härligt!
En riktigt leveranstät vecka är det i övrigt. Mina kollegor hade två avrapporteringar i går, jag ska nu till Huddinge och presentera en avstämning och i morgon eftermiddag är det dags för nästa. Det gäller att inte klippa tånaglarna i onödan.
Räknar med att hinna hem till Kastanjegården i tid för middag idag i alla fall. Och läsa lite sagor. Om jag får tippa blir det nog Nalle Puh och "Alla våra sinnen". Jag brukar utnämnas till Puh av småttingarna, undrar varför, jag äter ju inte honing...
lördag 4 oktober 2008
Elevlyft i Haninge
Från 29 % till över 95 % godkända elever. Det är den remarkabla förbättringen för tredjeklassarna i Klockarbergsskolan i Haninge på det nationella provet i matematik. Den skola som brukade vara den sämsta i Haninge kommun har rusat upp i toppen.
Det är Dagens Samhälle som beskriver de förbättrade resultaten i skolorna i Haninge. Skolans tidigare rektor säger att "Vi hade för låga förväntningar på eleverna".
Gemensamma kunskapsmål för alla och tidiga kunskapstester sägs vara några av nycklarna till förbättringarna i Haninges skolor. Samt att inspirera till en mer spännande undervisning.
Hmmm...är detta nu något exempel på alliansens fyrkantiga skolpolitik? Knappast. Förändringarna inleddes under socialdemokratiskt styre i kommunen.
"Köper man bilden att det är naturligt att barn i Haninge har sämre resultat än barn i Danderyd lägger man ansvaret på barnen och inte på skolan", säger Robert Noord (s) som nu är oppositionsråd.
Ett positivt exempel för fler skolor och kommuner att studera!
Det är Dagens Samhälle som beskriver de förbättrade resultaten i skolorna i Haninge. Skolans tidigare rektor säger att "Vi hade för låga förväntningar på eleverna".
Gemensamma kunskapsmål för alla och tidiga kunskapstester sägs vara några av nycklarna till förbättringarna i Haninges skolor. Samt att inspirera till en mer spännande undervisning.
Hmmm...är detta nu något exempel på alliansens fyrkantiga skolpolitik? Knappast. Förändringarna inleddes under socialdemokratiskt styre i kommunen.
"Köper man bilden att det är naturligt att barn i Haninge har sämre resultat än barn i Danderyd lägger man ansvaret på barnen och inte på skolan", säger Robert Noord (s) som nu är oppositionsråd.
Ett positivt exempel för fler skolor och kommuner att studera!
fredag 3 oktober 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)