Hvad vilja Juholtarna?

Säga vad man vill. Men nog är det fart och fläkt över Socialdemokraternas nya ledare. Det var ett överflöd av liknelser, vitsar och kulturella referenser över hans första framträdanden. Och, inte minst, tonvis av traditionell vänsterretorik.

Företagsamheten förlöjligades. Valfriheten förtalades. Marknadsekonomin misstänkliggjordes. Miljöpolitiken glömdes bort. En del av utfallen, t ex mot pensionsreformen, togs tillbaka innan Juholts första arbetsvecka knappt hunnit börja.

Många frågor återstår för socialdemokraternas nya ledning att besvara. Ska skatten för alla som arbetar höjas? Ska RUT-avdraget avskaffas? Ska valfriheten i välfärden beskäras? Ska arbetsgivaravgifterna för ungdomar chockhöjas?

Vi i Centerpartiet har en demokratisk uppgift i att ställa dessa frågor. Väljarna är värda klara besked.

En stark energiöverenskommelse

Dramatiken i Japan påminner oss om kärnkraftens risker. Vi behöver ytterst noggrant analysera vad det som hänt i Japan betyder för svenskt säkerhetsarbete.

Den historiska energiöverenskommelsen inom alliansen är en central utgångspunkt.

Utbyggd kärnkraft kommer inte att få något statligt stöd. Kraftbolagen måste ta ett ökat kostnadsansvar för säkerheten. Säkerhetskraven stärks.

Ledande politiska journalister som Lena Mellin kallar centerpartiets vinster i överenskommelsen ”knipsluga”. Tunga företrädare för näringslivet tror inte på investeringar i ny kärnkraft.

Under centerpartiets ledning satsar Sverige offensivt på förnybar energi. Successivt minskas vårt beroende av kärnkraft. Tryggheten i vår elförsörjning ökar. Bioenergin har passerat oljan som Sveriges största och viktigaste energikälla. De senaste 12 månaderna har vindkraften producerat över 4 TWh. Detta motsvarar årsproduktionen från en kärnkraftsreaktor.

Vi ska minska beroendet kärnkraft utan att en sekund tumma på klimatambitionerna.

Befria folket i Libyen

Kampen i Libyen har pågått i flera veckor. Människor dör och sjukhusen fylls. Muammar Gadaffi använder stridsflyg och pansarvagnar mot sitt eget folk.

Det är omvärldens skyldighet att sätta stopp för våldet. FN:s resolution om ett flygförbud ger ett klart mandat för detta.

Självklart ska Sverige ställa upp i denna internationella insats. Vi sätter frihet och mänskliga rättigheter mycket högt. Det finns ett brett parlamentariskt stöd för att Sverige ska bidra till att upprätthålla flygförbudszonen. Vårt kunnande och vårt bidrag behövs nu.

Japan i våra hjärtan

Bilderna och rapporterna från jordskalvens och tsunamins härjningar i Japan är omskakande och ofattbara. Kommer eländet aldrig att ta slut? Tankarna snurrar och känslorna far omkring.

Vi tror ofta att vi människor kan styra upp allting. Men vad räcker människor till när naturkrafterna exploderar? Vi kan och ska förebygga, varna, hjälpa utsatta medmänniskor, analysera, förbättra och bygga upp. Men vår ödmjukhet för den planet vi bebor behöver bli betydligt djupare.

Minska sårbarheten

Vi hör om nya explosioner, bränder och läckor i Fukushima. Strålkastarljuset hamnar på kärnkraftens risker. Vi behöver samla ihop kunskap och utvärdera vad detta betyder för säkerheten i ett svenskt perspektiv.

Riskerna visar hur angeläget det är att fortsätta minska beroendet av kärnkraften. Utan att ens för ett ögonblick minska ambitionerna i klimatpolitiken. Vi behöver göra energisystemet mindre sårbart genom att målmedvetet bygga ut den förnybara energin.

Välkommen Juholt och Jämtin

I vår del av världen har Socialdemokraternas valberedning presenterat förslag till ny partiledare. Oskarshamnsbon och outsidern Håkan Juholt. Många förståsigpåare försöker döma ut honom i förväg. De kan leda till obehagliga överraskningar. Juholt har en potential i sin vardagliga folklighet.

Men vilken väg kommer han och Carin Jämtin att välja i avgörande frågor? Ska rut-avdraget avskaffas? Blir det kvotering i föräldraförsäkringen? Kommer valfriheten i välfärden att begränsas? Ska skattelättnaderna för vanligt folk tas bort? Ska det bli dyrare för företagen att anställa ungdomar?

Om S girar ytterligare åt vänster så kommer Centerpartiet inte att tveka för att tydligt ta strid för människors frihet och möjligheter.

Gör kvinnors möjligheter bättre

Förra veckan firade vi internationella kvinnodagen. Men vad händer alla de andra dagarna? I Sverige lyckas kvinnor ganska bra när det gäller politiska uppdrag. En hög andel kvinnor förvärvsarbetar. Men Sverige är långt ifrån något mönsterland när det gäller jämställdhet.

I jämförelser med andra länder ligger vi dåligt till då det gäller kvinnliga chefer och företagare. Tittar vi på lönegapet, skillnaderna mellan kvinnors och mäns inkomster, får Sverige ingen topplacering. Här har vi mycket kvar att göra.

Maud Olofsson har nu varit partiledare i 10 år! För att fira detta ordnar vi ett seminarium om kvinnors karriärmöjligheter på eftermiddagen den 17 mars. Vi får lyssna till Nima Sanandaji, Arne Jernelöv, Helena Nilsson Lannegren, Abir Al-Sahlani och Maud själv!

Jag ser fram emot intressanta tankar, förslag och diskussioner. Låt oss fortsätta bana väg för kvinnors utveckling och möjligheter.

Mångfalden gör skolan bättre

Det är ingen hemlighet att den svenska skolan fortfarande dras med stora problem. Trots flera reformer är ofta arbetsmiljön undermålig och kunskapsnivåerna mediokra.

Samtidigt finns många ljusglimtar. De svenska friskolorna är en enorm tillgång för elever, familjer och hela Sverige. I flera länder studeras just nu det svenska exemplet i hopp om att kunna höja kvaliteten i undervisningen och utöka livschanserna.

Detta är inte underligt. Fakta talar sitt tydliga språk. Generellt är eleverna mer nöjda, resultaten bättre och lärarna mer belåtna i friskolor. Friskolorna är populära bland unga med utländsk bakgrund och barn med särskilda behov. Detta är ett strålande exempel på att decentralisering och mångfald berikar.

Men precis som Timbros VD, Markus Uvell, lyfter fram på DN Debatt 4/3 är inte detta tillräckligt för att alla ska våga sluta upp bakom valfrihet och mångfald. Vänsterns retorik mot att tjäna pengar och göra vinst återfinns numera också hos liberala företrädare.

I debatten framförs ofta kritik mot företag som drar ner på kvaliteten och sedan gör vinst. Det är naturligtvis aldrig acceptabelt att ha för få lärare eller skippa nödvändiga läromedel.

Nedslående exempel och avarter finns även i de offentliga skolorma. Nyligen uppmärksammades vi av SVT att nästan 9 av 10 elever inte når målen på den kommunala Rosengårdsskolan i Malmö.

Kvalitetsfrågan har ingenting med vinster att göra. Utbildningsanordnare som slarvar och inte uppfyller kraven ska hanteras på samma sätt oavsett om de går med förlust, är kommunala eller gör vinst.

Tyvärr är det inte bara kvalitet som numera ställs mot vinst inom delar av borgerligheten. Skeptiska röster har också höjts mot att friskolor i vissa fall drivs av riskkapitalbolag. Men det väsentliga är självfallet att eleverna lär sig något och att de inblandade är nöjda.

I Centerpartiet kan vi se ett värde i att verksamhet kan drivas såväl av små kooperativ som av multinationella koncerner. Riskkapitalbolag kan många gånger vara nyttiga för verksamheten genom att tillföra kunskap, nytänkande och pengar.

Ingen, knappt ens på yttersta vänsterkanten, ifrågasätter vinsten som drivkraft när det gäller att utveckla läkemedel eller bygga skolbyggnader. I Centerpartiet ser vi att privata företag, engagerade pedagoger, föräldrar och skolledare som driver friskolor tillför nya värden. Vinsten kan vara en drivkraft. Men oftast är det andra starka drivkrafter som ligger bakom, framför allt att få pröva sina egna idéer om hur kvaliteten i skolan kan höjas.

Mångfalden uppmuntrar innovationer och leder till högre kvalitet. Frågan som skeptikerna bör ställa sig är om privata högstadieskolor och vårdcentraler generellt uppnår bättre resultat trots eller tack vare möjligheten att gå med vinst.

Detta inlägg är infört på dn.se:s debattsida 15 mars