- Ett antal utvecklingssamtal med chefer och medarbetare
- Möte med Centerpartiets statsråd
- Avstämning med Annie
- Centerpartiets folkvalda träffas
- Ledningsgruppen har sitt veckoliga möte
- Samordningsmöte i Rosenbad
- Medverkan på träff med ordföranden i kommunkretsar från hela Sverige
- Diskussion om hur vi kan få fram fler bostäder till ungdomar
- Förberedelse av möte med partistyrelsen den 3 december
tisdag 27 november 2012
På gång i vecka 48
Forshaga, Svalöv, innovationer och arbetsmarknad
November bjuder som vanligt på en salig blandning av massor av möten, resor, förkylningar och kvällar som gjorda för stearinljus.
För en dryg vecka sen hade jag förmånen att få medverka på regional konferens med Centerpartiet i Värmland i mysiga Forshaga. Det är bara att följa den sprudlande Klarälven från Karlstad så är du där på en liten stund. Konferensen präglades av det engagemang för levande landsbygd och utveckling av hela Värmland som centerpartisterna bär så starkt.
Förra måndagen fick jag vara med om en spännande diskussion om hur vi skapar ett ännu bättre klimat för innovationer i vårt land. Kloka synpunkter från företrädare för bl a IVA, RISE och Svenskt Näringsliv.
Den vecka som gått har också bjudit på nya tankar och idéer om hur människor med ett kriminellt förflutet ska kunna komma tillbaka till samhället och skapa en hyggligt liv efter avtjänat straff.
I fredags var det en trevlig och givande träff med Unionen. Vi utbytte tankar och idéer om arbetsmarknad, kompetensutveckling och konkurrenskraft.
Något som gjort starkt på mig är ett riktigt spännande besök i skånska Svalöv i torsdags. Centerpartiet i Svalöv hade ordnat ett genomtänkt program som började med besök på Ängslyckans ombonade äldreboende i Teckomatorp. En trevlig miljö med hemkänsla, äldre som vittnande om trivsel och god mat och en spinnande bondkatt gav ett skönt intryck.
Lärande på riktigt
Sedan bar det iväg till Svalöfs gymnasium - en sann framgångssaga framdriven av en engagerad skolledning. Hela den anrika skolan har byggts om för ett antal år sedan för att kunna möta krav på en pedagogik med eleverna i centrum.
Svalöfs gymnasium har en tydlig struktur och organisation där eleverna arbetar i arbetslag med en egna arbetsytor. Arbetslagen ansvarar själva för sin budget och har stor egen frihet.
Lärande på riktigt genomsyrar skolans arbetssätt. Allt man gör ska ha en tydlig förankring i arbetsliv och i elevernas egen verklighet. Eleverna planerar och genomför sina mål tillsammans med mentorer och lärare både i yrkesprogrammen eller de studieförberedande programmen.
Gymnasiet attraherar nu många elever från hela Skåne och även från Blekinge. Många väljer att bo på skolans internat. En bra plats för studiebesök för alla som är intresserade av att utveckla skolan!
För en dryg vecka sen hade jag förmånen att få medverka på regional konferens med Centerpartiet i Värmland i mysiga Forshaga. Det är bara att följa den sprudlande Klarälven från Karlstad så är du där på en liten stund. Konferensen präglades av det engagemang för levande landsbygd och utveckling av hela Värmland som centerpartisterna bär så starkt.
Förra måndagen fick jag vara med om en spännande diskussion om hur vi skapar ett ännu bättre klimat för innovationer i vårt land. Kloka synpunkter från företrädare för bl a IVA, RISE och Svenskt Näringsliv.
Den vecka som gått har också bjudit på nya tankar och idéer om hur människor med ett kriminellt förflutet ska kunna komma tillbaka till samhället och skapa en hyggligt liv efter avtjänat straff.
I fredags var det en trevlig och givande träff med Unionen. Vi utbytte tankar och idéer om arbetsmarknad, kompetensutveckling och konkurrenskraft.
Något som gjort starkt på mig är ett riktigt spännande besök i skånska Svalöv i torsdags. Centerpartiet i Svalöv hade ordnat ett genomtänkt program som började med besök på Ängslyckans ombonade äldreboende i Teckomatorp. En trevlig miljö med hemkänsla, äldre som vittnande om trivsel och god mat och en spinnande bondkatt gav ett skönt intryck.
Lärande på riktigt
Sedan bar det iväg till Svalöfs gymnasium - en sann framgångssaga framdriven av en engagerad skolledning. Hela den anrika skolan har byggts om för ett antal år sedan för att kunna möta krav på en pedagogik med eleverna i centrum.
Svalöfs gymnasium har en tydlig struktur och organisation där eleverna arbetar i arbetslag med en egna arbetsytor. Arbetslagen ansvarar själva för sin budget och har stor egen frihet.
Lärande på riktigt genomsyrar skolans arbetssätt. Allt man gör ska ha en tydlig förankring i arbetsliv och i elevernas egen verklighet. Eleverna planerar och genomför sina mål tillsammans med mentorer och lärare både i yrkesprogrammen eller de studieförberedande programmen.
Gymnasiet attraherar nu många elever från hela Skåne och även från Blekinge. Många väljer att bo på skolans internat. En bra plats för studiebesök för alla som är intresserade av att utveckla skolan!
tisdag 13 november 2012
Minns i november...
...den ljuva september,den tid då äpplet faller moget :) Idag är det i alla fall en solig och fin och äpplig novemberdag.
Förra veckan skulle jag ha varit med på ELDRs kongress i Dublin. ELDR är sammanslutningen mellan liberala och demokratiska partier i Europa och har nu bytt namn till ALDE, samma som vår partigrupp i Europaparlamentet.
En ilsken förkylning satte dock stopp för min medverkan. Men en stark centerdelegation gjorde bra i från sig. De drev på för framåtsyftande beslut om bl a HBT-rättigheter, Palestinafrågan, vapenhandel och förnybar energi.
Denna vecka är full av stimulerande jobbaktiviteter.
Förra veckan skulle jag ha varit med på ELDRs kongress i Dublin. ELDR är sammanslutningen mellan liberala och demokratiska partier i Europa och har nu bytt namn till ALDE, samma som vår partigrupp i Europaparlamentet.
En ilsken förkylning satte dock stopp för min medverkan. Men en stark centerdelegation gjorde bra i från sig. De drev på för framåtsyftande beslut om bl a HBT-rättigheter, Palestinafrågan, vapenhandel och förnybar energi.
Denna vecka är full av stimulerande jobbaktiviteter.
- Planering av verksamhet och budget för Centerpartiet 2013
- Möte med mina allianskollegor
- Träff med Centerpartiets statsråd och statssekreterare
- Riksdagsgruppen sammanträder och diskuterar välfärdsfrågor
- Ledningsgruppen har sitt veckoliga möte
- Genomgång av verksamhet och organisation i lokala kommunkretsar
- Möte på Rosenbad
- Träff med klok guru om opinionsläget
- Möte med nya ledningen för Studieförbundet Vuxenskolan
- Medverkan på träff med lokala kretsordföranden
- Träff med centerpartistiska ledarskribenter
- Medverkan på konferens med värmländska centerpartister i Forshaga
- Förberedelse av nästa veckas möte med verkställande utskottet
lördag 3 november 2012
Behöver vi novembermörkret?
Mörkret faller sägs det. Men varifrån faller det och på vad? Och när och var reser sig mörkret igen när det har fallit? I en schlagerlåt av Thorsten Flinck?
Känns det inte som att mörkret sakta väller? Inte minst nu i november. Som en luktlös förrädisk gas som blockerar ögonens lungor. Som en massiv, indoktrinerande marknadskampanj av världens alla stearinljustillverkare. Som en dystopisk påminnelse om vad vi har att vänta när vår sol slutligen slocknar.
Ändå är det nästan aldrig beckmörkt. I alla fall inte utomhus, där inga tätt slutande rullgardiner eller fönsterluckor blockerar det svaga skumma sken som bjuds i den sena höstnatten. När tapparnas ljushungrande färgseende tappar kraft blir stavarna den perifera radar vi så sällan använder i detta årtusendes ständigt upplysta stadskärnor. Utom då i Pyongyang.
Tänk dig en värld där mörkret aldrig föll. Där evig elektricitet skickade skinande fotoner genom globala lysrör som når in i varje skogsdunge, ut på varje öde kobbe i skärgårdarna, upp längs de branta fjällväggarna och ner i havets mest bottenlösa djup. Med vilken frustrerad frenesi skulle vi då inte sakna det mäktiga, omslutande, stilla mörkret?
Kanske är det så att den genommörka senhösten är det vi behöver för att finna ro i den värld där laptopens glimrande skärm alltid är uppfällbar och det alltid går att hitta en ny uppdatering på facebook? Kanske borde vi låta novembers och decembers svarta dis omsluta oss alltmer, vila från det vi ändå inte då kan betrakta, för att sedan desto ystrare glädjas åt det solsken som återkommer mer och mer varenda dygn efter den mörkaste decembernatten.
Känns det inte som att mörkret sakta väller? Inte minst nu i november. Som en luktlös förrädisk gas som blockerar ögonens lungor. Som en massiv, indoktrinerande marknadskampanj av världens alla stearinljustillverkare. Som en dystopisk påminnelse om vad vi har att vänta när vår sol slutligen slocknar.
Ändå är det nästan aldrig beckmörkt. I alla fall inte utomhus, där inga tätt slutande rullgardiner eller fönsterluckor blockerar det svaga skumma sken som bjuds i den sena höstnatten. När tapparnas ljushungrande färgseende tappar kraft blir stavarna den perifera radar vi så sällan använder i detta årtusendes ständigt upplysta stadskärnor. Utom då i Pyongyang.
Tänk dig en värld där mörkret aldrig föll. Där evig elektricitet skickade skinande fotoner genom globala lysrör som når in i varje skogsdunge, ut på varje öde kobbe i skärgårdarna, upp längs de branta fjällväggarna och ner i havets mest bottenlösa djup. Med vilken frustrerad frenesi skulle vi då inte sakna det mäktiga, omslutande, stilla mörkret?
Kanske är det så att den genommörka senhösten är det vi behöver för att finna ro i den värld där laptopens glimrande skärm alltid är uppfällbar och det alltid går att hitta en ny uppdatering på facebook? Kanske borde vi låta novembers och decembers svarta dis omsluta oss alltmer, vila från det vi ändå inte då kan betrakta, för att sedan desto ystrare glädjas åt det solsken som återkommer mer och mer varenda dygn efter den mörkaste decembernatten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)