Sista växthuset rivet i Hässelby

En viktig del av Hässelbys, Stockholms och faktiskt Sveriges historia har nyligen gått förlorad. Plantagen, som väl de flesta känner till, köpte upp den konkurrerande verksamheten i Solbacken bara för att snabbt lägga ner den och riva växthusen.

***

Plantagen grundades i Norge 1986 och har expanderat sedan dess. 2001 köpte man Växus i Sverige, och tog över den konkurrerande verksamheten vid Åkermyntan i Hässelby. 2006 blev merparten av aktierna i Plantagen i sin tur uppköpt av den globala investmentbolaget Apax som snurrar runt över 300 miljarder kronor per år. En övermäktig kraft mot det lilla trädgårdsföretaget.

***

Hässelby Villastad växte upp i början av 1900-talet. Fler handelsträdgårdar byggde upp här än någon annanstans i Sverige. Under en period kom tillgodosågs hälften av hela Stockholms behov av grönsaker från Hässelby Villastad.

***

År 1955 fanns omkring 110.000 kvadratmeter växthus samt ca 50.000 drivbänkar i Hösselby Villastad. Verksamheten bedrevs på ett område av 65 hektar som brukades av 85 trädgårdsmästare.

***

Det var tre år innan jag föddes. Men nu är det slut.

Monarkidebatten (2): Principlösa invändningar mot Westling

En av de mer mystiska debatter som blossat upp i samband med förlovandet är att den svenska monarkin på något sätt skulle ha tappat i värde genom att Victoria gifter sig med en vanlig svenne. På något sätt skulle kungahuset (eller det kommande drottningahuset) förlora i status och oväld genom att beblanda sig med ofrälse.

Men hallå!

Vilket kungahus kommer då vår nuvarande drottning Silvia Renate Sommerlath ifrån? Hon är född i en mångkulturell direktörsfamilj, utbildad till tolk och har haft ett antal arbeten kopplat till de olympiska spelen. Förfäderna var inga fattiglappar, men de var inga kungliga högheter heller utan tobakshandlare, plantageägare, köpmän, bagare, senatorer och mammor.

OS och gym, det är för övrigt i stort sett samma bransch.

För det är väl inte så att det är OK för en kung att taga sig den folkliga mö han må vilja hava, men inte för en blivande drottning att taga sig en enkel man från Ockelbo?

Monarkidebatten (1): Dyrare med republik

Full respekt åt alla de som gläds åt förlovningen mellan Victoria och Daniel. Själv har jag svårt att hetsa upp mig över detta, engagerar mig hellre i andra pseudohändelser som Fotbolls-VM. Som i och för sig har stor inverkan på världens utveckling.

Rent principiellt är det givetvis helt koko att en befattning som statschef går i arv. Men en del andra argument har jag svårt att köpa.

Som att det är så dyrt med monarki. Jämfört med vadå? Jag är inte alls så säker på att en republik skulle bli billigare för skattebetalarna, statskassan eller samhällsekonomin. Tvärtom blir troligen en republik väsentligt dyrare. Varför?

• Budgeten för hovstaten i Sverige ligger 2009 på ca 56 miljoner kronor. Som en jämförelse kan tas budgeten för Finlands president 2009 som ligger på drygt 13 miljoner Euro, eller ca 144 miljoner kronor i dagsläget.

• För att ha en demokratiskt vald statschef krävs naturligtvis även allmänna val. Detta är inte gratis, utan kommer att orsaka hundratals miljoner i kostnader på nationell och lokal nivå var fjärde år eller så.

• En statschef måste givetvis också ha reella uppgifter och en relation till regering och riksdag för att det ska vara meningsfullt. Idag är kungahusets uppgifter i stort bara pro forma och businessen sköts av regeringen. Även här kommer "relationskostnaderna" att öka med en ny maktdelning - förhandlingar, visst dubbelarbete mm.

Så - visst finns det principiella invädningar mot monarkin som styrelseform. Men den är billigare för skattebetalarna än ett realistiskt alternativ.

Ur svenska hjärtans djup

Gud bevare konungen och fastlandet! Och Gotland! Och alla andra j-a öar!

Var é drakarna? (Den som inte slåss mot drakar får inte pussa prinsessan).

"I feel sure no girl would go to the altar if she knew all" Victoria (Queen of United Kingdom 1837 -1901).

En dopad president?

"Bipartisanship" är något som många har höga förväntningar på sedan Obama valts till USA:s president. Med andra ord att USA, som beskrivits så politiskt splittrat under George W Bush´s presidentur, skulle enas över partigränserna i avgörande frågor.

En krönika av Alexander Mooney i CNN menar att Obama kör på i gamla hjulspår. Obama har under den första månaden fattat en rad beslut i kontroversiella frågor, inte i samförstånd med republikanerna, utan genom " a string of executive orders and bill signings". Det rör frågor som Guantanamo, hälsovårdsförsökring för barn och rätt att stödja internationella organisationer med en liberal inställning till abort. Frågor där Obama troligen har ett massivt stöd av t ex en nordeuropeisk opinion, men som innebär en helt annan politik än den som drevs av Bushadministrationen.

I analysen citeras Eugene Robinson, liberal kolumnist i Washington Post som skriver: "This is a presidency on steroids. Barack Obama's executive actions alone would be enough for any new administration's first month. That the White House also managed to push through Congress a spending bill of unprecedented size and scope ... is little short of astonishing."

Stor handlingskraft alltså, men ingen förnyelse vare sig vad gäller samförstånd eller den demokratiska politikens inriktning. Detta gäller inte minst det gigantiska ekonomiska stimulanspaket på nära 800 miljarder dollar som varit så omdebatterat under Obamas första tid vid makten. Förra gången en demokratisk president tillträdde, Bill Clinton, så var det med ett mittenorienterat program som inte byggde på att sätta den stora statsmakten i centrum.

Alexander Mooney skriver: "...while former president Clinton famously declared an end to the "era of big government" 13 years ago, Obama will herald its return in his speech to a joint session of Congress on Tuesday."

Vi får höra budskapet i talet och reaktionerna på detta senare detta dygn. Obama har hittills haft rekordhögt stöd hos amerikanska folket. Men de senaste två veckorna har stödet enligt CNN minskat med 9 procent, och med 19 procent bland republikaner.

Kan han vända denna trend och skapa större enighet i den amerikanska politiken?

Kvällens Sartre

Ingenting ändrar sig så ofta som det förflutna. Varje generation skapar sin egen bild av historien.

Det postsaabianska samhället

Vid början av 1900-talet stod jordbruket för ungefär hälften av andelen sysselsatta i Sverige. Idag är det några få procent som arbetar i jordbrukssektorn. Ändå produceras det massor av käk. Om du hade sagt till någon ekonom eller annan kunnig i början på 1900-talet att denna utveckling skulle ske, och att arbetslösheten ändå skulle ligga långt under 10 %, hade man säkert tittat frågande på dig.

Tekoindustrin minskade snabbt under 1970-talet. Enligt företrädare för Business Region Göteborg stod industrin för ca 28 % av sysselsättningen i Göteborg i slutet av 1960-talet. Antalet sysselsatta i tekoindustrin i hela landet som1970 var nära 70.000 personer och år 1975 drygt 50.000 personer, hade år 1982 minskat till under 30.000 personer. Tekoindustrins andel av den totala industrisysselsättningen i Sverige minskade från ca 8% år 1970 till ca 3% år i början av 1980-talet.

I mitten av 1970-talet arbetade nära 50.000 personer i den svenska varvsindustrin. Varven stod för en stor del av jobben i Göteborg, men även i städer som Uddevalla, Landskrona och Malmö. Femton år senare var endast en tiondel av jobben i varven kvar.

Detta är några av de dramatiska omvälvningarna i det svenska näringslivet. Det har inneburit svåra prövningar och ekonomisk oro för anställda, familjer, kommuner, underleverantörer och ägare. Men samtidigt har det varit en del av en nödvändig förnyelseprocess på den svenska arbetsmarknaden.

En stor del av Sveriges framgångar bygger på att vi vågat och orkar satsa på det nya. I hög grad har arbetarrörelsen drivit på denna utveckling, t ex genom den solidariska lönepolitiken.

Idag står Saab automobile inför en avgörande kris. Kanske finns inte företaget inom en nära framtid. Detta kommer att få stora konsekvenser inte bara för de knappt 5.000 anställda i Sverige, för Trollhättan och för västsverige, utan också för andra delar av bilindustrin och den svenska exporten.

Men går vi in i ett postsaabianskt samhälle kommer det att komma ut något nytt. Trollhättan kommer inte att gå under, lika lite som Göteborg eller Borås har gjort det. Nya företag och jobb kommer att skapas. Det kommer att vara mödosamt. Men det kan också innebära nya möjligheter.