Enligt Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse 2008 är 2,5 miljoner svenskar medlemmar i en idrottsförening. Ungefär 55 % av ungdomarna mellan 13 och 20 år tränar och/eller tävlar organiserat i någon idrott.
Sedan många år är jag själv aktiv i en av Sveriges största föreningar, IF Brommapojkarna, eller BP som vi oftast kallats. Tre av mina barn har tränat och tävlat med BP. Tjejer och killar får spela i BP:s nu ca 250 lag (tror jag, det växer varje år). Dessutom finns knatteskola för de yngre och fotbollsskola för den som vill pröva på.
Idrotten och fotbollen för med sig så mycket positivt. Lagandan och sammanhållningen är kanske det mest påtagliga. Man lär sig kämpa gemensamt för att bli bättre. Man upptäcker nya sidor hos sig själv. Familjer och föräldrar som aldrig skulle ha mötts utanför fotbollen står och fikar och småpratar gemensamt vid sidlinjen.
Visst finns det problem. Visst finns det några ledare som inte håller måttet. Visst finns barn och ungdomar som blir ledsna. Men i förhållande till vad som skrivs och uppmärksammas, får problemen så enormt mycket mer fokus än allt det som är positivt.
En av de mer märkliga problemlyftarna på senare tid är Rädda Barnen. Under 2009 körde de igång en kampanj för att "minska diskrimineringen inom ungdomsidrotten". Kampanjen riktar sig bl a mot "toppningen" av lag och kampanjledaren uttalar sig självsäkert om att "barn inte vill tävla".
Detta väcker flera frågor.
- Vad är det för "diskriminering" Rädda Barnen talar om? Det är ett väldigt starkt ord, och vilka belägg har de för detta?
- Vad är det som säger att det inte går att kombinera lek och tävlingar? För många tror jag de kan vara väldigt positivt att tävla - speciellt tillsammans i ett lag.
- Varför ställa "toppning" mot att alla ska få vara med? I BP kör vi både och. Alla som vill får spela i ett BP-lag, och de som har lite mer talang och vill satsa lite extra får möjlighet att göra detta.
Jag gillar Rädda Barnens insatser, speciellt för barn i andra länder. Under många år har jag varit en månatlig bidragsgivare. Men nu börjar jag fundera på vad pengarna används till.
Lägg av med att hetsa mot ungdomsidrotten! Varför inte stödja den positiva verksamhet som bedrivs istället?
2 kommentarer:
Man blir mörkrädd. Man kan vända på det och titta på alla ungdomar som inte har så mycket kompisar och kanske till och med är mobbade i skolan men som hittat en identitet och kompisar genom idrotten.
// Vidare kan jag meddela att Stockholms stad väljer att inte värma sin enda uppvärmda konstgräsplan som finns i Stadshagen. Detta pga att fotboll är en sommarsport och att det kostar för mycket. Undrar vad dessa ungdomar gör istället?
Klottrar, röker, dricker, bråkar?
Undrar vad det kostar Stockholms stad i långa loppet.//
Verkar vara en dålig investering att göra en plan uppvärmningsbar och sedan strunta i det. Sen kan man fråga sig vem som ska bestämma vilken tid på året man ska ägna sig åt olika sporter...
Skicka en kommentar