Men vi ska inte låta de negativa nyheterna bli självuppfyllande profetior. Det finns faktiskt ett antal ljuspunkter även nu i den svenska ekonomin. Några exempel (källa: Nationalräkenskaperna, SCB):
- Antalet sysselsatta under sista kvartalet 2008 var faktiskt oförändrad jämfört med ett år sedan. Samtidigt minskade antalet arbetstimmar, vilket innebär att arbetstiden minskade. Ett krav som vissa politiska partier drivit hårt utan så påtagligt resultat tidigare. Ser man på hela 2008 ökade dock både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta, framför allt i det privata näringslivet.
- Hushållens disponibla inkomster steg med 4,6 procent i löpande priser och med 1,3 procent justerade för inflation. För hela 2008 ökade hushållens disponibla inkomster med 6,2 % jämfört med år 2007 och med 3,3 % rensat för inflation. Det var alltså ingen galopperande fattigdom.
- Sparkvoten, inklusive premie- och tjänstepensionssparande, uppgick till 7,4 procent fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt fyra procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2007. Hushållens sparande hela 2008 ökade med 55 miljarder kronor och uppgick till 198 miljarder kronor i löpande priser för året. Detta borde vara en källa till glädje för alla som predikar att de svenska hushållen behöver större ekonomiska marginaler.
- Ser vi på hela 2008 så ökade näringslivets investeringar med 3,3 procent. Vilket kommer att kunna ge effekt framåt.
- Skattekvoten i procent av BNP minskade med en procent av BNP under 2008 från 48,3 till 47,2 procent. Svenskarna fick alltså behålla lite mer av sina förvärvade slantar.
Ser vi på året som gått så var alltså 2008 ett år då Sverige fick fler i arbete, ökade inkomster, ökat sparande och mer kvar i plånboken efter skatt. Inte så dåliga ingångsvärden för att klara en global finanskris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar