Drivkraften i rädslans politik är inte siffror utan känslor, menar Rosenberg. Mot detta ställer han "hoppets politik". Som han personifierar med Barack Obama.
Jag tror det ligger väldigt mycket i detta. Så mycket både i politiken och i förhållningssättet till nya företeelser överhuvudtaget bygger på rädslor. Många är rädda för muslimer och araber. Lite mindre rädda, men ändå på vår vakt mot östeuropeér. Och direkt skräckslagna inför den läskiga marknaden.
Varför inte låta valåret 2010 präglas av hoppets politik och en politisk debatt som lyfter fram nya möjligheter?
- Se hoppet och möjligheterna med att Sverige berikas av nya människor med kunskaper och erfarenheter från andra länder och kulturer.
- Se hoppet och möjligheterna med att fler kan starta nya företag och faktiskt tillåtas att tjäna lite pengar på detta.
- Se hoppet och möjligheterna med att låta fler entreprenörer komma in och skapa nya lösningar inom vård, omsorg och utbildning.
För hoppets politik gäller väl helheten - inte bara som motvikt till främlingsfientlighet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar