1992 publicerade Francis Fukuyama boken "The End of History and the Last Man" byggd på hans egen kortare artikel från 1989. Kortfattat kan man säga att budskapet var att efter Berlinmurens fall -med mycket mera - hade liberalismen slutligt segrat.
I valet till rikdagen sex år senare erhöll det svenska f d kommunistpartiet ca 12 procent av rösterna, en rekordnivå efter att i många år när det kalla kriget var som isigast ha legat på 3-4 procent av den svenska väljarkårens röster.
Nu kanske, kanske vi kan se ett nytt paradigmskifte i den globala finanskrisens spår - men vad kommer det att innebära? Rektorn för Handelshögskolan i Göteborg vill förstatliga bilindustrin. Calmfors vill ha mera bidrag. Brown vill låna sig ur krisen. Borg attackerar storbankerna.
Vem är tvärsäker i detta läge? Inte ens charmtrollet Ohly. Men det är allvarligt om de liberala idéer som upphöjdes över K 2: höjder för 16 år sedan nu dissas i allmän krispanik.
Det politiska systemet behöver andas. Ett starkt argument för en öppen demokrati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar