Sans och balans i vargfrågan

Vargar är ett seglivat släkte. De beräknas ha kommit till Skandinavien för tusentals år sedan. För 30-40 år sedan fanns det nästan ingen varg i Sverige. Men sedan 1990-talet har tillväxten varit snabb. Och alltfler vargar får konsekvenser. 

Stora delar av norra Sverige är renskötselområde. Där har vargen ingenting att hämta.

De flesta vargar finns koncentrerade till ett antal län i mellersta Sverige. Värmland, Dalarna, Örebro, Västmanland och Gävleborg. Den höga koncentrationen påverkar i hög grad livsvillkoren för människor på landsbygden i dessa län.

Vargarna river många älgar och rådjur. Men det är inte bara jägare som oroas över den snabbt ökade vargstammen. Människor som har får och andra tamdjur har fått se stor förödelse efter rovdjursattacker. Såväl många döda djur som andra som är så svårt lemlästade att de måste avlivas.

Landsbygdsbor vet inte om de orkar fortsätta med sina näringar. Familjer oroas. Vardagen blir annorlunda. Skogspromenader, ridturer, lekar, husdjur – hela livskvaliteten blir lidande.

När man hör det höga tonläget i debatten kan man få intrycket av att stora grupper vill utrota vargen i Sverige. Men så är det ju inte. Det är frågan om att hitta en vettig balans. En sansad avvägning mellan en frisk och livskraftig vargstam, och ett sunt och friskt liv på landsbygden.

Nu har Naturvårdsverket kommit med en vetenskapligt grundad analys. Verket presenterar den själva under devisen ” Friskare vargstam kan begränsa antalet vargar”. Förslaget bygger på ett spann mellan 180 vargar och 380 vargar för att uppnå ”gynnsam bevarandestatus” för vargen.

Centerpartiet och miljöminister Lena Ek har snabbt varit ute och konstaterat att både C och alliansregeringen kommer att jobba för den lägre nivån – 180 vargar. Detta kräver fler föryngringar för att förstärka genetiken. Vi behöver också snabbt få organiserad jakt till stånd som ett led i att begränsa vargstammen till rimliga, hållbara nivåer.

Nu är det centralt att alla som både vill värna landsbygdens villkor och den biologiska mångfalden deltar i debatten. Låt inte de krafter som vill svartmåla få övertaget. Vi kan nu finna en god lösning i denna svåra fråga.