torsdag 9 oktober 2008

Varken Island eller Norge

Ingen europeisk nation kan helt komma undan svallvågorna av den internationella finansiella krisen. Men länderna har mycket olika förutsättningar att hantera problemen. Se bara på Norden.

Under de senaste åren har de isländska bankerna svept fram som vikingar i flera länder. Men nu stundar sanningens minut. Galopperande inflation och snabbt fallande valuta i kombination med stort budgetunderskott och utlandsskuld gör det extra svårt att hantera banker på ruinens brant.

I Norge har man massor av oljepenger. Sjuksköterskor som åker till Norge och jobbar tjänar grovt jämfört med vad svenska vårdgivare kan erbjuda. Pizzorna är svindyra för en svensk. Och den politiska debatten handlar mycket om hur snabbt man ska sätta sprätt på oljefonden. Fremskrittspartiet, som vill slösa snabbast, drar ifrån i opnionsmätningarna.

Sverige har varken Islands krisekonomi eller Norges oljerikedomar. Men sedan början av 90-talet har svenska finansminstrar från Wibble till Borg satt sunda statsfinanser i högsätet. Med brett parlamentariskt stöd. Och när den nya rödgröna s-mp-alliansen proklamerades igår var just omsorg om statens ekonomi (överskottsmål och utgiftstak) viktiga skäl för att hålla pigga Ohly utanför gemenskapen.

Kan det vara så fint att ordning och reda lönar sig?

2 kommentarer:

Michaelsdöttarna sa...

haha vilken:"är det så att ordning och reda lönar sig". En tilltrasslad knut har ofta en tendens att trassla in sig mer om man bara dra i trådarna, men måste försiktigt lösa knuten och tråckla upp den

/ linda

Kenneth sa...

Bertil Ohlin som på ett tidigt stadium dömde ut ATP systemet.

Hans dotter Ann ville att varje svensk skulle ha en årslön innestående på banken.

Båda låg många år före andra politiker att se orsak och verkan.