söndag 14 september 2008

No change to believe in?

Det är ofrånkomligt för en notorisk politiknörd som jag att fångas en smula av kampanjandet over there. Inte minst nu när styrkorna slutligen formerats och både Obama-Biden och McCain -Palin vill framställa sig som the real underdogs.

"Change" har ju (så originellt) blivit något slags övermantra för hela valrörelsen, inte minst sedan Obama månad efter månad försökt pumpa på med "Change we can believe in". Men hur mycket Change är det egentligen? Ganska tunt, enligt mitt tycke.

I en ny reklamfilm "Real Change" försöker Barack Obama förklara vad han menar. Och vad är då denna stora förändring? Hejda bankernas och oljebolagens "rip-off". "Fix healtchcare". Skattesänkningar för medelklassen. Och ska Obama få amerikanerna att komma tillsammans... Mycket väsen för lite ull, sa käringen när hon klippte grisen.

Inte för att McCain och hans "Country First"-kampanj har heller har en tydlig förändringsagenda. Mer oljeborrning på nya ställen - politiskt sett "more of the same".

Mer än på många år tycks istället kandidaternas personer ställas i centrum - vilket inte behöver vara fel om det är kopplat till ett ledarskap för att verkligen uträtta något. Men här är det den ärrade vietnamveteranen sida vid sida med den friska ishavsfläkten Palin från smalltownamerika som ska jämföras med den förste afroamerikanske slutspelskandidaten som för säkerhets skull går i armkrok med en lite äldre vit Biden. Båda lägren anstränger sig för att samtidigt smeka kärnväljarna och försiktigt dansa på mittplan.

Jag får sådan saknad efter en Clinton som utmanade det egna partietablissemanget med "New Democrats", en Blair som vände upp och ner på brittiska labourpartiet och sedan lyckades vinna tre gånger om med en målmedveten reformpolitik, en Thatcher som dessförrinnan lyft britterna ur deras nedåtgående välståndsspiral eller varför inte en Fälldin som utmanade hela den rådande myrdalska sociala ingenjörskonsten och visade att det finns en politisk mångfald även i Sverige.

Sådana politiska ledare växer inte på trän. Och amerikanerna ser ut att få vänta ett tag till på en ny.

Inga kommentarer: