Nu drar mediadrevet fram över Sveriges sjukvård. Sjukhus stoppar patienter, skriver en drake. Det är inte brist på effektivitet inom vården, utan på resurser, skriver en annan. Men stämmer det verkligen att sjukvårdens enda och stora problem är brist på pengar?
Finanskrisen och lågkonjunkturen är ekonomiskt kännbart även för vården. Visst är det så. Men samtidigt har vården tillförts avsevärda summor de senaste åren. I den senaste rapporten om kommunernas och landstingens ekonomi från Sveriges kommuner och landsting, SKL, framgår att landstingen (som ju har huvudansvaret för sjukvården) i Sverige hade ett ekonomiskt överskott på 4,3 miljarder kronor år 2005, 1,8 miljarder kronor år 2006 och 4,0 ,miljarder kronor år 2007.
I samma rapport är det tydligt att såväl "vårdkonsumtionen" som produktiviteten inom sjukvården varierar kraftigt mellan landstingen. Det är alltså stor skillnad på hur mycket vård vi får ut för varje skattekrona i olika delar av landet.
I Socialstyrelsens senaste rapport över ekonomin i hälso- och sjukvården framgår av hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP under 10 år ökat från 7,4 % år 1995 till 8,4 % år 2005. Detta är en ökning från ca 15.000 kronor till drygt 25.000 kronor per invånare eller från 133 till 229 miljarder kronor. På 1o år har det alltså tillkommit knappt 100 miljarder kronor till hälso- och sjukvården i Sverige. Årligen.
Enligt budgetpropositionen 2008 uppskattar regeringen hälso- och sjukvårdens totala kostnader till 238,6 miljarder kronor. En ytterligare ökning i storleksordningen 10 miljarder kronor.
Så visst kan det bli kärvt i ekonomin också för vården. Men kom inte och påstå att sjukvårdens enda, eller största, problem är brist på pengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar